Thomas Di Leva, Hässleholms kulturhus 20140215
Jag har varit på en konsert jag aldrig trodde jag skulle gå på. Jag tänkte ”jag får ju bara lov att fotografera tre låtar, sen kan jag gå om jag vill. Jag måste ju inte stanna kvar”. Men jag stannade kvar hela denna annorlunda konserten, tack vare vår älskade och flummigt härliga Thomas Di Leva.
Det var andra konserten i mitt liv där man satt ner. Och för första gången behövde jag inga öronproppar, det var en behaglig nivå på denna akustiska spelning i Hässleholms kulturhus. Det var dessutom första gången jag besökte en konsert här i röda salongen, trots att jag bor och verkar i trakten. Men det kan ju bero på att detta inte är någon hårdrocksstad…
Thomas fru har rätt, han borde bli komiker. Oftast brukar jag ”somna” när det är mellansnack men inte denna gången. Han får en nästan att börja undra vilka piller han har knaprat på, och jag vill ha likadana! Tänk om alla människor i hela världen hade varit som Thomas, då hade världen varit som den borde vara. En fridfull plats där alla är vänner och lever i harmoni med varandra och naturen.
Han fick med sig hela publiken, dem skrattade och sjöng med och stod upp och klappade takten. Jag tror att alla som var där (det var nästan fullsatt) kände att dem hade gjort ett bra val av kvällens musikval. Det var ju melodifestivalen på tv samtidigt.
Jag gick därifrån med en annorlunda känsla. Jag var glad. På riktigt.
